Bertil Thorstenson – en gatuprofil i Sävsjö
Av Bertil Zettergren
E:post: bertil.zettergren@gmail.com
Från vänster Kenneth Eriksson, Johnny Thorstenson, Åke Gustavsson, Birgitta Hultin (född Andersson), Stina Johansson (född Högberg) och Bertil Thorstenson. Bilden är tagen av Alf Johansson
Den 20 december 1892 föddes Bertil Thorstenson i Rättvik i Dalarna.
Fadern, Hjalmar Thorstenson, var civilingenjör och hade gått ut från Chalmers Tekniska Institut i Göteborg 1874 på mekanist– och byggnadslinjen. Modern hette Gunlög Hallin. Bertil Thorstenson gick i pappans fotspår vad gäller utbildning och tog sin civilingenjörsexamen 1918 vid Chalmers på väg– och vattenbyggnadslinjen.
Redan 1914 hittar vi hans namn i en liten tidskrift, ”Från Homeopatiens värld” eller som den hette från början ”Från homöpatiens värld”. Här publicerade han sig genom att ingå i redaktionen och vara ansvarig utgivare. Han skrev under signaturen B. Th–n och det framgår att han själv var ”gammal homeopatisk patient”. Detta kan säkert förklaras med att han led av iktyos eller fiskfjällssjuka och därför sökt sig till homeopatin.
Många av artiklarna speglar hans egen uppfattning. Till exempel hittar man flera artiklar om vikten av att tugga maten ordentligt. ”Besvärliga störningar i magen försvinna och friska personer skola finna att de fått större uthållighet och tåla fysiska ansträngningar lättare än förut”. Detta får honom att också framhålla nödvändigheten av en halvtimmes frukostrast och tre kvarts middagsrast. Det noggranna tuggandet av all mat anammades av bl.a. Stockholms stads sparsamhetskommitté som exempel på hur man på så sätt kunde dryga ut en ransonerad kost under första världskriget.
Ett annat exempel var hans artikel under rubriken ”Ett bad i veckan åt varje svensk”. Detta skulle kunna möjliggöras genom att låta s.k. badtåg, inrättade med den utrustning som krävdes för att människor skulle kunna rengöra sig ordentligt, stanna vid de mindre stationssamhällena.
Han var motståndare till vaccinering och skriver i en artikel att ”Mota vi inte Olle i grind––– så har vi en vacker dag ymptvång för både tyfus, influensa och andra epidemiska sjukdomar”.
Uppdraget som ansvarig utgivare hade han till 1918 då tidskriften lades ner.
I matrikeln från Chalmers framgår att Bertil Thorstenson redan året efter sin examen anställdes som tillförordnad stadsingenjör i Nässjö och därefter som förrättningsman (biträde vid lantmäteriförrättning) för stadens registerkarta. Samma år framgår av protokoll att han sökte som förrättningsman i Sävsjö.
Detta uppdrag fick han emellertid inte. Från 1920 innehade han en egen verksamhet inom stadsmätningsbranschen under firmanamnet Hj. Thorstenson & Son med hemvist i Nässjö. Han förordnades också dels för tomtmätningar och avstyckningar under olika perioder i Nässjö, Värnamo, Gislaved, Vaggeryd, Sävsjö, Alvesta, Alingsås och Mariefred, dels för upprättande av registerkartor i Nässjö, Värnamo, Vänersborg, Mariefred, Oskarström och Oxelösund och dels som registerförare i Nässjö, Mariefred och Värnamo.
År 1926 flyttades firman till Göteborg. I samarbete med Kommunala Kartbyrån, Stockholm, på uppdrag av Svenska Turistföreningen, utförde han 1922 stereofotogrammetriska uppmätningar (tredimensionella bilder som ligger till grund för framställning av t.ex.topografiska kartor) i Kebnekaisemassivet och Kirunavaara och under egen regi samma typ av uppmätningar över Kårsajökeln, Abisko, 1926. Samma år bedrev han också kontrollmätningar av Kebnekaisetopparnas inbördes höjdförhållanden. Dessutom publicerade han ett flertal artiklar rörande stereofotogrammetri och flygkartering.
År 1934 antogs han som mätningsman (befattningshavare i stad eller stadsliknande samhälle som har att utföra jorddelningar, tomtmätningar, tomtindelningar o.d.) i Sävsjö men redan 1932 är han ansvarig för en stadsplan över området kring V. Parkgatan. Han var under många år anlitad som mätningsman i Alvesta, Skillingaryd, Vaggeryd, Bodafors och Valdermarsvik. Till sin hjälp hade ”ingenjör’n” flera unga medarbetare, både flickor och pojkar, som lärdes upp i kartritning och mätteknik av sin uppskattade chef.
Thorstenson kom att betyda mycket för Sävsjös framväxt. Under sin tid som mätningsman i Sävsjö hann han med åtskilliga uppdrag. Bland annat upprättade han här 20 stadsplaner mellan åren 1932 och 1965.
Han hade också många fritidsintressen. Man hittar till exempel hans namn i Patent– och Registreringsverkets register som uppfinnare av diverse anordningar i samband med gengasdrift för bilar. De första patenten har beviljats i slutfasen av andra världskriget. Så här ser patentregistreringarna ut med de något kryptiska rubrikerna:
PATENT N:O 111 874 SVERIGE KLASS 46: c4: 15
BEVILJAT DEN 20 JULI 1944
B. THORSTENSON, SÄVSJÖ.
Anordning för förvärmning av med kylvätskemantel försedda
förbränningsmotorer medelst ett cirkulerande, värmebärande medium
PATENT N:o 114990 SVERIGE KLASS 46: cl: 2
BEVILJAT DEN 19 JULI 1945
Anordning vid med luftkyld vevhusbotten försedda förbränningsmotorer
PATENT N:o 117426 SVERIGE KLASS 46: c4: 15
BEVILJAT DEN 15 AUGUSTI 1946
Anordning vid förbränningsmotorer för med gasgenerator
försedda automobiler.
PATENT N:o 128676 SVERIGE KLASS 46 c4:15
BEVILJAT DEN 20 APRIL 1950
Anordning vid för gengasdrift avsedda förbränningsmotorer.
Uppifrån Åke Gustavsson, Stina Högberg (född Johansson), Johnny Thorstenson, Ragnar Lind, Birgitta Hultin (född Andersson).Bilden är tagen av Alf Johansson
Många av oss sävsjöbor minns honom från hans bostad på Odengatan 34. Huset, som en gång byggdes av Carl August Berglund (Karl–Gustav Berglunds farfar) och som hade det karaktäristiska gröna tornet. Där fanns företaget inrymt på nedre botten och själv bodde han en trappa upp. En yngre släkting, som bor i Göteborg, berättar om spännande skollov i Sävsjö hos mammans farbror, som i familjekretsen gick under namnet Rallaren. Under studietiden hade han praktiserat vid olika järnvägsbyggen där pappan var arbetschef.
Det berättas många historier om ingenjör’n och hans olika intressen och att de anställda i firman fick vara honom behjälplig inom flera områden förutom att utföra mätningsarbeten och rita kartor. Bland annat att tillverka vin i källaren, medverka till en välskött trädgård och att till varje jul baka pepparkakor med en alldeles speciell och stark kryddning. Receptet har Elna Nilsson en gång fått och här kan vi nu presentera det för allmän provbakning.
Vi minns också hans svartlurviga hund vars skall genljöd över stadens centrala delar ackompanjerade av husses ideliga ”tyst Tusse”. Bertil Thorstenson dog 1971 och ligger begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.