Tankar runt Sävsjös gator och dess namn
av Inger Högberg
E:post: inger.g.hogberg@gmail.com
En Sävsjöbo med ambition att bli ihågkommen med en gata uppkallad efter sig, har det inte lätt. Däremot har en Komstadättling lyckats få sitt namn på en hel stadsdel i New York.
Någon Kungsgata, Drottninggata eller Prästgata, som i de flesta andra städer, finns inte här i Sävsjö.
Stora Torget finns men kyrkan ligger inte mitt i byn. En Kyrkogata fanns inritad på kartan för mer än hundra år sedan. Man får tänka sig vår granitkyrka, med Tingshuset strax bredvid, resa sig i parken där Storgatan slutar. Ty på nämnda karta finns här även en Rådhusplan och ett Rådhustorg . En mäktig syn. Så mäktig att Storgatan borde uppgraderats till boulevard eller åtminstone esplanad. Och se! Storgatan hette Södra Esplanaden fram till någon gång sent 20–tal. Tio år senare blev den belagd med smågatsten. Så nog klapprade det förnämt av järnskodda hovar när hästskjutsar från Torset drog ner mot St. Torget.
St .Torget står det , en liten oansenlig skylt på gamla Skånska bankens fasad. Kanske en av få gatunamnsskyltar i bruk sedan 30–talet. Gatunamn är ju till som hjälp för att beskriva läget. Men, det är det här med öster, väster, norr och söder. Vi, som inte tänker i väderstreck utan nöjer oss med vänster och höger, har problem. Vad sägs om platsangivelsen ”På Östra Parkgatans västra sida i dess norra del”. Den letande får snurra som en kompassnål för att hitta rätt. För att inte tala om tillägget ”nya” och ”gamla”, det ställer till. Redan de gamle i Rom anlade sin Nygata(Nova via) så det är helt ok. Men beteckningen Nya Nygatan känns som färskvara trots att den nämns i protokoll från 1929.
Syftet med ett specifikt gatunamn kan variera. Parallellgatan tex måste kommit till som en naturlig rättstavningsövning för generationers Sävsjöbarn.
Garagegatan, ett namn utan klös, ändrades till Smedgatan som har betydligt mer kött och blod.
Lillgatan är inte ortens kortaste gata, nej, kortast är Härdgatan, så kort att den knappt räcker till för namnet på kartan.
Östra Esplanaden, den absolut längsta, är så lång att man kan bo på nr 90 och den korsas av nästan alla gator på Vallsjösidan. Väg 127, en logisk följd av att det finns 126 gator i gaturegistret?
Skall fler gator utläggas är Omlastaregatan eller Skomakaregatan kanske tänkbara namn. Hedra den som hedras bör. Snusmakaregatan lämnar vi till framtida nostalgiker.
En gata kan också försvinna . Murargatan gick detta dystra öde till mötes för att lämna plats åt viadukten. Ett elände för en GPS –beroende.
Vi har ju också de inofficiella lägesbeskrivningarna: ”Bortanför Svenne och Lottas, framför Domus, vid Hiet, i Jerusalem eller Gubbabo, Kärleksberget eller där borstfabriken låg. Listan kan bli hur lång som helst, men ändras över tid. Alla vet var, men det står inte på kartan.
Namngivning av gator kan gå lite olika vägar. Ett bra namn och om det slutar på gata eller väg måste bero på hur det smakar i munnen och magkänslan är nog också inblandad. Detta vet Johnny Thorstensson.
Blundar och försöker mana fram en gatubild från dagens Sävsjö. Fram träder klockan på Stadshotellet som aldrig går rätt, järnvägen den hatade och älskade, undergången som ersatt bommarna och ett överdåd av vackra blommor och buskar. Att järnvägen är Sävsjös ryggrad syns tydligt och är orsaken till att uppdelningen i Vallsjö– resp. Ljungasidan, är så cementerad. Men att man ändrade Storgatans dragning så att den inte störde ”södra växeln”, säger väl än mer om vilken maktfaktor järnvägen är. Trädgårdsstaden, när såg den dagens ljus? Är länsträdgårdsmästare Sällström, som bodde och verkade här runt förra sekelskiftet, inblandad? Klart är att 1943 beslöt Byggnadsnämnden att potatislandet i kvarteret Kronan (idag Parken Kronan) skulle bli gräsplantering med buskar och prydnadsträd.
Sällström fick i alla fall sitt namn på en gata kanske mest som skapare av kyrkogården vid Vallsjö kyrka.
OBS! Vi får inte glömma att en kvinna har hedrats med att få sitt namn förevigat på besökskartan. Vi har ju Socker Klaras park, en skuggig lite hemlig lekplats intill Köpmangatan.
Fakta
Gata: Öppning eller gatt. En väg som går mellan inhägnader. Väg i stadsmiljö
Väg: Används oftast om landsbygd.
Gränd: Gata avgränsad av mur eller hus.
Stig: Smal gångväg, anlagd eller naturlig.
Lid: Backe eller bergsluttning.
Smytt: Samma som smyg, trång och mörk gränd.
Esplanad: Bred trädplanterad gata med representativa byggnader. Boulevard: Kontinental benämning på en esplanad.
Aveny: Betydande, väg eller gata ofta trädplanterad.