Oscar Ståhlgren (1829-1912)
Född i Borgholm där fadern var apotekare.
Kommisionslantmätare (titel för ordinarie lantmätare som inte uppnått befordran till andre eller förste lantmätare). Avgång med pension 1896. Gift med Johanna E. Zander från Sandsjö. Familjen flyttade till Sävsjö 1875 och bodde där ca tio år. Upprättade ”Karta över beslutadt tomtområde vid Säfsjö Järnvägsstation år 1882”vilken kompletterades 1885 av A.M. Lindeblad och ”Gillad Stockholms Slott den 1 juni 1886”
Denna stadsplan är en produkt av raka linjer. Gatorna är spikraka och parallella och kvarteren fyrkantiga eller rektangulära med räta vinklar. Här får geografin ge vika för linjalen. Många gator och alla kvarter är namnsatta. De sistnämnda med fantasieggande namn som Öknen, Främlingen och Hoppet. I vissa delar går det fortfarande att känna igen dagens Sävsjö med paradgatan Södra Esplanaden (Storgatan), som då ritats från ån i väster till kyrka och rådhus i öster vid nuvarande Parken Kronan.
Anders Magnus Lindeblad (1825-1905)
Förste lantmätare i Jönköping. Riddare av Vasaorden. Gift med Laura Tilly, som var syster till lantmätare Uno Tilly, som fick anställning hos Lindeblad från 1859.
Albert Lilienberg (1879-1967)
Albert Lilienberg föddes i Ronneby, där fadern Albert var jurist och häradshövding i Medelstads härads domsaga. Även farfadern, Nils Lilienberg, var häradshövding och juridik blev ganska naturligt ett stort intresse för den blivande stadsingenjören.
Han avlade studentexamen i Karlskrona 1898 och blev civilingenjör vid Väg- och Vattenbyggnadslinjen på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1903. Han var anställd som 1:e stadsingenjör i Göteborg 1907-1927 och betecknades som ”en av tidens mest framträdande stadsplanerare”. Under hans tid tillkom stadsplaner som fortfarande ger stora områden i Göteborg en speciell karaktär. Tidens ideal var gator som följde terrängen och med kvartersformer som var oregelbundna.
”Med stor följsamhet gentemot de naturliga förutsättningarna gestaltade han bl.a. Landala egnahemsområde, Bagaregården och Kungsladugård. Göteborgsutställningen 1923, (300-års-minnet av att Göteborg fick stadsrättigheter 1621), inspirerade Lilienberg till flera ytterligare arbeten, bl.a. anordnandet av Götaplatsen samma år”. Har fått Albert Lilienbergs Plats uppkallad efter sig i stadsdelen Bö i Göteborg.
Han upprättade ett flertal stadsplaner runt om i Sverige:
1921 fastställdes hans stadsplan över Mölndal
1924 fastställdes hans stadsplan över Haparanda
1925 fastställdes hans stadsplan över Sävsjö
1928 fastställdes hans stadsplan över Värnamo
1927 tillträder han tjänsten som stadsbyggnadsdirektör i Stockholm. En tjänst som han innehade till 1944. Privatpersonen Albert Lilienberg tycks ha varit svår att få grepp om. En av sönerna lär ha uttryckt sig på följande sätt om fadern: ”han var hundra procent arbete och noll procent person”. Han levde med fasta normer. Lade sig tidigt och åt var fjärde timme.
En stor förebild var Napoleon III, vars åtta kvadratmeter stora arbetsbord tilltalade Lilienberg. Han var gift med Ingrid Wallberg från Halmstadtrakten under åren 1909-1925. Paret drev tillsammans Rex cykelfabrik i Halmstad. ”I sitt register hade han alla kunskaper som var viktiga för det praktiska genomförandet av stadsplaner. Han var tekniker och behärskade dessutom lagstiftningen och stadsbyggandets ekonomiska sida. Förmodligen var det främst denna handfasta kunskap om lagstiftningen som gav Lilienberg uppdragen i kommuner från Boden i norr till Teckomatorp i söder.” Lilienbergs förslag på stadsplan och stadsplanebestämmelser över Sävsjö municipalsamhälle är daterad 1919 men fastställdes efter vissa justeringar 1925 av municipalfullmäktige. Den är gjord i skala 1:2000.
Till vissa delar lever den kvar än idag men den ståtliga Esplanaden (nuvarande Storgatan), som utgick från Stadshotellet och avslutades med ett tänkt stadshus där nu Parken Kronan ligger blev aldrig den pampiga stadsbild som Lilienberg tänkt. Inte heller förverkligades den ståtliga trappan upp mot Högagärde i Terrassgatans förlängning. Ett typiskt inslag i stadsplanen var också de många lekplatserna. Några förverkligades men inte där de en gång föreslagits. Den nuvarande Sturevallen fanns markerad som ”Idrottsfält” och söder därom fanns en avsatt yta för skola och dessutom skolträdgårdar, som var ett begrepp i dåvarande folkskolestadga. Endast några få gator har namn på kartan (Esplanaden, Djurgårdsgatan, Brädgatan och Järnvägsgatan) och inga kvartersnamn finns inlagda.
Referenser:
Baum, Greta. Göteborgs gatunamn 1621 t.o.m. 2000. Kungälv 2001
Bjur, Hans. Stadsplanering kring 1900. Avhandling nr 7 vid avdelningen för Arkitekturens Teori och Historia. Chalmers Tekniska Högskola. Göteborg 1984
Sveriges lantmätare, 1951. Porträttmatrikel över personer med lantmäteriexamen och övriga personer inom lantmäteristaten med akademisk examen. Stockholm 1952
Bertil Zettergren