Gatunamnen i Sävsjö
av Inger Högberg och Bertil Zettergren
E:post: inger.g.hogberg@gmail.com
E:post: bertil.zettergren@gmail.com
Gatunamnen har genom åren fastställts av Samhällsstyrelsen, Municipalfullmäktige, Kommunfullmäktige och från 1999–10–25 har det varit Byggnadsnämnden fram till och med 2006–12–31 då Tillstånds– och myndighetsnämnden tog över besluten.
Namnförslagen har ofta tillkommit i samråd med Hembygdsföreningen och mellan åren 1972 och 2006 har mätningstekniker Johnny Thorstensson tillsamman med Byggnadsnämndens ordförande och Hembygdsföreningen (den s.k. namnberedningen) tagit fram namnförslagen.
Förkortningar:
BN: Byggnadsnämnden
KF: Kommunfullmäktige
MF: Municipalfullmäktige,
MS: Municipalstämma
SF: Stadsfullmäktige
SHF: Sävsjö Hembygdsförening
SS: Samhällsstyrelsen
TM: Tillstånds– och myndighetsnämnden
Förklaringar:
Uppgifterna om gator, platser m.m. lämnas på följande sätt:
Namnet, som också kan ha någon av följande symboler: * före namnet betyder att det inte används längre, parentes omkring namnet betyder att det bara varit föreslaget och gatan aldrig blivit utlagd, citattecken runt namnet anger att det bara används i folkmun.
Årtalet anger antingen när namnet fastställts eller när det först nämns i ett protokoll. Läget anger stadsdel eller annan precisering.
Anledningen till namnet. T.ex. anknytning till person, plats eller en namnkategori utan lokal anknytning.
Gatunamn
*Allmänna vägen: Gator som tillhörde allmänna vägen: Köpmangatan – St. Torget – V. Järnvägs–gatan från Kopparslagaregatan till Sandsjövägen – Vrigstadvägen till Sandsjövägen som delvis utgör västra sidan av Lundbergsplan.
Alstigen: Hägneområdet 1961. Tillhör namnkategori träd.
Backgatan: Högagärdeområdet 1937. Namnet anspelar på den höga backen upp till vattentornet.
Banérgatan: Centrum 1938. Till minne av Per Johan Banér, född 1834 i Aneboda, och som i början av 1900–talet ägde huset på tomten Gröndal nr 8 vid nuvarande Banérgatan. Banér hette egentligen Hjärtonson men tog sig namnet Banér. Ett originellt snille, skald och sångare. Medaljör för odlings–flit och fruktförädling (fick också en äpplesort, banéräpplet, uppkallad efter sig), innehavare av flera hedersdiplom och kunglig hovleverantör av sina äpplen. Författare och tonsättare till ”Oskars–marschen”, med vilken han med sin utmärkta basröst sjöng solo för Oskar II på Kronobergs hed. Han avled 1918 och ligger begravd på Aneboda kyrkogård.
(Bangårdsgatan): Öster om och längs gamla Vetlandajärnvägen 1935. Bergsgatan: Norr om Hovgårdsskolan 1933. Namnet anknyter till terrängen.
Björkhagavägen: Sydväst om Ljungaskolan 2005. Gatan anknyter till huset Björkhaga som ligger längst in på gatan.
Björkstigen: Hägneområdet 1957. Tillhör namnkategori träd.
Björkängsgatan: Från Hovgårdsskolan till Spångenområdet 1946. Namnet anknyter till den i stadsplanen från 1925 benämnda Skogsparken.
”Bloméns hörna”: Hörnet Banérgatan/V.Järnvägsgatan där familjen Blomén bodde. Blåbärsvägen: Hägneområdet 1972. Tillhör namnkategori bär.
”Bolanderska gatan”: Mellan Sandgårdsgatan (nuvarande Tegnérgatan) och gamla Skolgatan (nuvarande Odengatan) 1924. Troligen en del av Djurgårdsgatan.
Bondegatan: Nordost om viadukten (väg 127) 1948. Se Byggets gränd. Till minne av en av Sveriges äldsta adelssläkter med sannolikt ursprung i Småland. Namnet föreslaget av SHF.
Borrgatan: Södra industriområdet 1972. Tillhör namnkategori hantverk och industri
Brahegatan: Norr om norra viadukten 1948. Till minne av släkten Brahe, innehavare av grevskapet Visingsborg. Namnet föreslaget av SHF. KF beslutar, efter namnberedningens förslag, att gatan utökas till att också omfatta norra delen av Ö. Järnvägsgatan.
(Brobygatan): Ungefär i Sturegatans sträckning. På 1886 års stadsplan. Namnet anknyter till Broby, som Landsbro hette tidigare. Bromsarevägen: Tällevadsområdet 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
*Brädgårdsgatan (gamla): Ungefär där V. Järnvägsgatan går i dag. På 1886 års stadsplan. Namnet anspelar på att platsen längs gatan användes som upplag för bräder.
Brädgårdsgatan (nya): Södra industriområdet 1972. Tillhör namnkategori industri och hantverk.
*Bultgatan: Södra industriområdet 1972. Tillhör namnkategori industri och hantverk.
*Byggets gränd: Samma sträckning som Bondegatan 1932. Namnet godkändes inte utan gatan fick 1948 namnet Bondegatan.
(Bäckaskogsgatan): Hägneområdet 1961. Namnet anknyter till torpet Bäckaskog, som troligen var det äldsta torpet under Eksjöhovgård. Gatan kom att heta Rönnbärsvägen.
(Dackevägen): Nordöstra stadsplaneområdet 1948. Till minne av Nils Dacke, död 1543, småländsk bonde och ledare för det stora upproret mot Gustav Vasa. Föreslaget av SHF.
Djurgårdsgatan: Från stationen österut till väg 128. På 1886 års stadsplan. Gatan har fått sitt namn efter torpet Djurgården under godset Eksjöhovgård. Torpet har fått sitt namn av att i dess närhet låg den djurgård som hörde till godsets ladugårdar.
Djurgårdsparken: Den allmänna parken väster om Ringgården 1953. Namnet anknyter till Djurgården. Se Djurgårdsgatan.
Djurgårdsplan: Planen i anslutning till Djurgårdsparken 1953. Namnet anknyter till Djurgården. Se Djurgårdsgatan.
(Djurgårdsvägen): 1924 nämner BN den men avser troligen Djurgårdsgatan.
Diursons väg: Nordost om Ringgården 1953. Till minne av Axel R. Diurson (1861–1943) som genom ett missförstånd uppgivits vara född i Vallsjö socken. Diurson var i verkligheten född i byn Vallsjön utanför Finnerödja i Laxå kommun. Han uppfann bromsregulatorn som avsåg att förbättra effektivitet och säkerhet vid bromsning av järnvägsfordon och grundade det världsomspännande företaget Svenska AB Bromsregulator 1913.. Föreslaget av SHF.
”Domarebacken”: Backen mellan väg 128 och Eksjöhovgård (gamla väg 127). Anknyter till häradshövding Landergren, som bodde i huset vid backens krön.
(Domaregatan): Den ursprungliga delen av Tingsgatan 1935. Anknöt till tingshuset (nuvarande kommunalhuset). Se Tingsgatan.
Dressinvägen: Tällevadsområdet 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
Ekelidsgatan: Öster om Hembygdsparken 1933. Anknyter troligen till terrängen och omgivande lövskog.
Eksjöhovgårdsvägen: Från Storgatan till väg 128, 1928. Namnet anknyter till godset Eksjöhovgård (där hovgård betyder huvudgård).
Ekstigen: Hägneområdet 1957. Tillhör namnkategori träd.
Eldarevägen: Tällevadsområdet 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
*Fabriksgatan: En gata som fanns i nord–sydlig riktning väster om ån norr om Lundbergsplan. På 1886 års stadsplan. Namnet anknyter till de fabriker som anlagts i gatans närhet.
Fagerbergsgatan: Söder om Ringgården 1935. Till minne av Gustaf Adolf Fagerberg, patron på godset Eksjöhovgård mellan åren 1847–1873.
*Fagerbergska torget: Nuvarande Stora Torget. Till minne av godsägaren på Eksjöhovgård, Gustaf Adolf Fagerberg, som ägde marken när torget anlades. År 1921 köpte municipalsamhället marken. Namnet ändrades senare till Stora Torget.
Filgatan: Västra industriområdet 1964. Anknyter till kvarteret Filen. Tillhör namnkategori industri och hantverk.
(Fogdegatan): I södra stadsplaneområdet 1948. Namnet föreslaget av SHF.
*Folkparksgatan: Gatan gick till nya Folkets Park och var en del av nuvarande Ö. Esplanaden, 1925.
”Forssandrabacken/Forssanderska backen”: Backen utgör nedre delen av Vrigstadvägen 1912. Namnet anknyter till familjen Forssander, som bodde vid backens nedre del.
Furustigen: Hägneområdet 1957. Tillhör namnkategori träd. Ersatte det först föreslagna namnet Tallstigen.
Fältstigen: Spångenområdet 1978. Tillhör namnkategori lantbruk.
”Gamlevägen”: Samma som gamla Vrigstadvägen. Vägen kom in via nuvarande Skolgatan och anslöt till dagens Vrigstadvägen i höjd med Skogsgatan.
*Garagegatan: Södra industriområdet 1950. Byter namn 1960 till Smedgatan.
*Genomfartsvägen (gamla): Tidigare beteckning på sträckan Storgatan–V. Järnvägsgatan– Kopparslagaregatan–Vrigstadvägen.
Genomfartvägen (nya): Namnet avser väg 127 genom Sävsjö.
Godtemplaregatan: Centrum 1926. År 1899 invigdes IOGT:s ordenshus vid den gata som sedermera fick sitt nuvarande namn.
Graningevägen: Centrum 1961. Namnet anknyter till kvarteret Graninge.
Granstigen: Norr om Ringgården 1953. ”Gatan mot norr mynnar mot ett granskogsområde och bör få namnet Granstigen, som synes utgöra ett välklingande och lämpligt namn” enligt ett BN protokoll.
Gränsgatan: Väster om Ljungaskolan 1929. Anknyter till gränsen mellan stadsplanerat område och landsbygd.
Gunnes väg: Kistegårdsområdet 1964. Till minne av Gunne, som var broder till stallaren Vråe. Gunne är ett kortnamn till mansnamn med förleden Gun, t.ex. Gunnar. Namnet finns på runstenen vid Sävsjö Västergård, där stenens text lyder: ”Vråe satte denna sten efter Gunne, sin broder. Han dog i England”. Tillhör namnkategori forntid
.(Gyllenkroksgatan): Södra stadsplaneområdet 1948. Till minne av släkten Gyllenkrok på Uppåkra. Gården ägdes från mitten av 1800–talet av häradshövdingen över västra härads domsaga, K.A.J Gyllenkrok och därefter av en son och överjägmästare till slutet av århundradet. Familjen har stor gravvård på Vallsjö gamla kyrkogård. Namnet föreslaget av SHF.
Gyllenstjernagatan: Väster om Hovgårdsskolan 1939. Till minne av Kristina Gyllenstierna (med denna stavning), född 1494 och dotter till riksrådet Nils Gyllenstierna och Sigrid Banér. År 1511 gifte hon sig med den blivande riksföreståndaren Sten Sture d. y. Se Sturegatan. Efter makens död 1520 ledde hon försvaret av Stockholms stad och slott mot Kristian II:s trupper.
Gärdestigen: Spången 1978. Tillhör namnkategori lantbruk.
Hallonvägen: Hägneområdet 1972. Tillhör namnkategori bär.
Hammaregatan: Södra industriområdet 1972. Tillhör namnkategori industri och hantverk.
Hantverkaregatan: Västra industriområdet 1964. Anknyter till kvarteret Hantverkaren.
(Hedenstjärnegatan): Väster om väg 128 i nord–sydlig riktning 1935. Till minne av major C. Hedenstierna som var ägare till godset Eksjöhovgård från 1811 och några årtionden framöver.
Hembygdsvägen: Öster om Hembygdsparken 1933. Namnet anknyter till Hembygdsparken.
*Hjärtlandavägen (gamla): Den ursprungliga vägen till Hjärtlanda. Tidigare benämning på nuvarande Hägnevägen. Namnet anknyter till sockennamnet Hjärtlanda som består av förleden hiart ”hjort” med efterleden land ”jordstycke, åker”
Hjärtlandavägen: Fortsättning på Odengatan söderut. Tillkom i samband med AK–arbete i början av 30–talet då vägen anlades till Hjärtlanda.
Holmes väg: Kistegårdsområdet 1970. Till minne av Holme, som är ett mansnamn på runstenen som står på Skepperstads kyrkogård. Namnet Holme är ett kortnamn till sammansatta namn som t.ex. Holmfast. Namnet finns bara på denna runsten i Småland. Texten lyder: Holme lät göra bron efter Torgöt, sin fader. Runstenen har sannolikt en gång stått vid Terle soldattorp på Skärsjö ägor. Tillhör namnkategori forntid.
Hornsgatan: Strax norr om viadukten (väg 127) 1948. Troligen till minne av Arvid Horn (1664–1742), greve och riksråd. Namnet skulle också kunna vara till minne av Anna Horn ClasDotter med maken Mauritz Sture. Båda var ägare till godset Eksjöhovgård under åren 1567–1592 och har sannolikt skänkt storklockan, som hänger i Vallsjö gamla kyrkas klockstapel, och har inskriptionerna M.S. och A.H.C.D. vilka kan stå för parets initialer. Gatan var planerad på 1925 års stadsplan från järnvägen i väster, där den går idag och längs hela väg 127 upp till Hägnevägen. Namnet föreslaget av SHF.
Hultmansvägen: Hägneområdet 1948. Till minne av predikanten och sångaren Johannes Alfred Hultman (1861–1942). Han föddes i Ärnanäs men 1866 flyttade familjen till Terlekvarn. Utvandrade med föräldrarna till USA redan 1869 men återkom ofta till Sverige. Han blev känd som ”Solskenssångaren” och skrev musik till närmare 500 sånger och gjorde ca 180 grammofon–inspelningar. Namnet föreslaget av SHF.
”Hundparken”: Sydväst om Vallsjöskolan. Har man begravt hundar här?
(Håkan Jarls väg): Södra stadsplaneområdet 1948. Till minne av den norske jarlen Håkon Eriksson som var styresman över Norge under Knut den stores tid. Håkons namn finns på runstenen i Komstad med texten: ”Tova reste denna sten efter Vråe, sin fader, Håkon jarls stallare” (se Vråes väg). Namnet föreslaget av SHF.
(Hägnegatan): Söder om och parallellt med nuvarande Storgatan. På 1886 års stadsplan.
Hägnevägen: Söder om Hovgårdsskolan till gården Hägnen. Namnet har sitt ursprung i förleden hägn, stängsel, inhägnad äga. Tidigare benämnd Hjärtlandavägen då den var enda vägen till Hjärtlanda.
*Häradsvägen: I 1803 års vägledning går den mellan Torkebro (Torkelsbro) i västra härad och Broby (nuvarande Landsbro) i östra härad. Härdvägen: Stickgata från Torslundsgatan 1981. Anknyter till kvarteret Städet. Hästskostigen: Spångenområdet 1975. Tillhör namnkategori lantbruk.
Högaholmsgatan: Söder om Hembygdsparken 1931. Anknyter till torpet Högaholmen.
Högliden: Högagärdeområdet 1944. Namnet anknyter till terrängen.
Jacobsgatan: Parallellt och söder om Storgatan 1928. Med all sannolikhet till minne av Jacob Hammargren (1842–1915) järnhandlare och ägare till ett 70–tal tomter i den s.k. Gustafsborgdelen av samhället.
”Jerusalem”: Ett kvartersnamn på 1886 års stadsplan med okänt ursprung och som blivit ett begrepp.
*Järnvägsgatan: Gick längs hela östra delen av stambanan och längs Vetlandajärnvägen. På 1886 års stadsplan. En del av dagens Ö. Järnvägsgatan var Järnvägsgatan.
*Järnvägsparken: Från gamla stationsbyggnaden till gamla järnvägsövergången längs Järnvägsgatan. På 1868 års bangårdsplan. Parken försvann 1910.
*Järnvägstorget: Platsen framför järnvägsstationen. Namnet ersatt med Stationsgården.
Klöverstigen: Spångenområdet 1973. Tillhör namnkategori lantbruk.
Kopparslagaregatan: Centrum 1929. (Enligt 1882 års stadsplan benämnd Vrigstadvägen) Till minne av kopparslagare Anders Johan Karlsson, som hade sin verkstad i gårdshuset på Kopparslagaregatan 2.
”Kreaturstorget”: BN 1895 nämner platsen och avser troligen Oxtorget
.Kristinagatan: Väster om Hovgårdsskolan 1928. Till minne av Kristina Gyllenstierna. (se Gyllenstiernagatan). Traditionen säger att Kristina Gyllenstierna har skänkt lillklockan i Vallsjö gamla kyrka.
Kullvägen: Spångenområdet 1982. Anknyter till grosshandlare Ringius fabriksområde i gatans närhet, som var en avstyckning med namnet Kullen, från hemmanet Spången.
”Kvickalia”: Backen från Ljungagatans västra del ner mot Sävsjöbyn. Efter Isak Isaksson Qvick, som med hustru och barn från 1876 bodde i backstugan Grönelid
*Kyrkogatan: Norra delen av nuvarande Ö. Esplanaden. På 1886 års stadsplan. Anknyter till den planerade kyrkan.
*Kyrkoplan: Avsatt mark för kyrka på 1886 års stadsplan ungefär i norra delen av nuvarande Parken Kronan.
Köpmangatan: Centrum 1928. Här uppstod tidigt en affärsgata som ”med största sannolikhet är en rest av landsvägen mellan Vetlanda och Vrigstad”.
”Landsvägen”: troligen beteckning för Allmänna vägen.
(Lerhålsvägen): Södra stadsplanen 1948. Anknyter till de lerhål som fanns i området där nu Vallsjögatan går.
*Lilla Torget: Väster om åbron. Torgbegreppet finns inte utmärkt på 1886 års stadsplan. BN nämner det 1913. Till skillnad från Stora Torget. Se Lundbergs plan.
Lillgatan: Väster om Hovgårdsskolan 1940. Namnet förslogs av Ingenjör Bertil Thorstensson. Namnet anknyter till gatans ringa längd.
(Lina Sandells väg): Södra stadsplaneområdet 1948. Till minne av Carolina (Lina) Sandell–Berg (1832–1903) som föddes i ett prästhem i Fröderyd. Hon är känd för sina sånger och psalmer. T.ex. ”Blott en dag” och ”Tryggare kan ingen vara”. Namnet förslaget av SHF.
Lingonvägen: Hägneområdet 1972. Tillhör namnkategori bär.
Linnégatan: Norr om Parken Kronan 1938. Till minne av Carl von Linné (1707–1778) född i ett prästhem i Råshult i Kronobergs län. Naturforskare och världskänd bl.a. för sina insatser inom den systematiska botaniken.
Ljungagatan: Västerut från Kulturhuset 1970. En del av gatan hette tidigare V. Torggatan. Anknyter till sockennamnet vars förled ljung betyder ”ljunghed”. Namnet föreslaget av SHF.
Ljungsbergsvägen: Spångenområdet 1982. Anknyter till ett tidigare hus med namnet Ljungsberg i gatan närhet.
Lokvägen: Tällevadsområdet 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
Lundbergsplan: Väster om åbron 1925. Tidigare benämnt Lilla Torget. Till minne av grosshandlare Sven Gustaf Lundberg, som bodde här och drev ”ett av de största affärsföretagen i Småland”.
”Mejenqvists fägata”: Nuvarande Ställmakaregatan. Tidigare ”Peterssons fägata”. Fick före Oxtorgets tid tjänstgöra som marknadsplats för kreatur vid de s.k. månadsmötena.
Mejensjögatan: Från Kulturhuset och till väg 127, 1932. Namnet anknyter till den gamla vägen mellan Sävsjö och byn Mejensjö, där ordet meginsio kommer av fornsvenskans mæghin som betyder kraft, styrka.
Mejerivägen: Nordost om viadukten (väg 127) 1981. Anknyter till det mejeri som tidigare låg söder om gatan.
Mejselgatan: Västra industriområdet 1964. Anknyter till kvarteret Mejseln. Tillhör namnkategori industri och hantverk.
(Missionsgatan): Planerad som en parallellgata mellan dåvarande Fabriksgatan (se denna gata) och nuvarande Skogsgatan. På 1886 års stadsplan. Anknyter till missionshuset, som uppförts här.
Mossgatan: Högagärdeområdet 1952. Gatan har troligen fått sitt namn av mossmarken nedom Högagärde.
*Muraregatan: Nordöstra stadsplaneområdet 1948. Till minne av murare August Holmberg som bl.a. var med och byggde elverket. Gatan försvann i samband med att viaduktens östra uppfart anlades. Namnet förslaget av SHF.
Myrstigen: Hägneområdet 1978. Tillhör namnkategori lantbruk.
(Norra Esplanaden): Gata från väster till öster, parallellt och norr om Vrigstadvägen och Djurgårdsgatan. På 1886 års stadsplan.
(Norrgatan): I närheten av nuvarande Terrassgatan. På 1886 års stadsplan. Namnet anknyter till gatans placering i stadsplanen norra del.
(Nygatan, gamla): I norra stadsplaneområdet väster om järnvägen. På 1886 års stadsplan.
Nygatan: Från Parken Kronan i östlig riktning mot Hovgårdsskolan 1929.
Nyhemsvägen: Södra industriområdet 1952. Namnet anknyter till bostadsområdet Nyhem.
Odengatan: Öster om järnvägen från viadukten (väg 127) mot Spångenområdet 1928. (Gatan hette tidigare Skolgatan). Efter guden Oden, den främste bland asarna, i den fornnordiska mytologin.
Odenplan: Öster om viadukten 1950. Anknyter till namnet Oden i Odengatan.
Odlarstigen: Spångenområdet 1975. Tillhör namnkategori lantbruk.
(Olsgatan): Ungefär från viadukten och österut längs gamla Vetlandajärnvägen 1935.
(Oxenstiernagatan): Nordöstra stadsplaneområdet 1948. Till minne av Axel Oxenstierna (1583–1654), greve och rikskansler. Namnet föreslaget av SHF.
”Oxabacken”: Se Oxtorget.
*Oxtorget: Området närmast järnvägen mellan Jacobsgatan och Torslundsgatan. På 1886 års stadsplan. Godsägare Nils Petter Larsson, ägare till Eksjöhovgård, skänkte 1883 detta område, som blev samhällets nya marknadsplats för kreatur
Parallellgatan: Parallellt och söder om väg 127, 1949. Namnet anger dess sträckning i förhållande till den planerade genomfartsvägen.
Parken Kronan: I Storgatan slut. Namnet efter kvarteret Kronan.
(Parkplan): Söder om Hembygdsparken. Troligen den s.k. Hundparken eller Transformatorparken 1928.
(Per Hörbergs gata): I södra stadsplaneområdet 1948. Till minne av häradsmålaren som kom att bli ”en av de mest egenartade konstnärerna i den svenska konsthistorien”. Han levde mellan åren 1746–1816 och bodde i N. Ljunga socken under åren 1772–1788. Målningar av Hörberg finns t.ex. på Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och i ett stort antal kyrkor bl.a. i N. Ljunga kyrka. Namnet föreslaget av SHF.
”Peterssons fägata”: (senare Mejenqvists fägata) nuvarande Ställmakaregatan. Fick före Oxtorgets tid tjänstgöra som marknadsplats vid de s.k. månadsmötena.
Pionvägen: Högaholmsområdet 1983. Gatan har fått sitt namn av att där låg en handelsträdgård med växthus.
”Politiska knuten”: Hörnet Västra järnvägsgatan/Storgatan. En plats ”där stort och smått avhandlades” enligt Hacko Högberg.
Pumparevägen: Tällevadsområdet 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
Referenser
Bergs krönika 1950
De obesuttna. Torpare och backstugusittare i Vallsjö socken. Sävsjö 1965
Agertz Jan och Varenius Linnéa, Om Runstenar i Jönköpings län, Runstenen som sevärdhet, Småländska kulturbilder 2002
Agertz Jan, Om ortnamn i Jönköpings län, Småländska kulturbilder, Värnamo 2008
Baum Greta, Göteborgs gatunamn 1621 t.o.m. 2000, Kungälv 2001
Besökskartan 2009 Sävsjö, Sävsjö kommun 2009
Bodman Gösta, Chalmers Tekniska Institut: Matrikel 1829–1929, Göteborg 1929
Cederholm C, Andersson B, Härenstam F, SAB Bromsregulator, Malmö 1966
Högberg ”Hacko” Gustaf, Hackos Sävsjö, Sävsjö 1988
Födelse– och dopböcker, Finnerödja C5 1849–1870
Nilsson Elna. Sävsjö – ett samhälles liv och utveckling vid stambanan, Sävsjö 1997
Nordisk Familjebok, 2:a uppl.,”Uggleupplagan”, 1904–1926
Protokoll från styrelser och nämnder i Sävsjö mellan åren 1882–2008
Schultz Per, En hembygdsbok, Sävsjö 1958
Stadsplan 1886: ”Karta över beslutadt tomtområde vid Säfsiö jernvägsstation uti Jönköpings län”, uppmätt 1882 av Oscar Ståhlgren och kompletterad 1885 av J.A.M. Lindeblad
Stadsplan 1925: ”Förslag till stadsplan och stadsplanebestämmelser för Sävsjö municipalsamhälle”, uppgjort 1919 av Albert Lilienberg
Varenius, L., Gustavson, H. & Agertz, J., Guide till besöksvärda runstenar i Jönköpings län med kartöversikt och register. Om runstenar i Jönköpingslän. Småländska kulturbilder 71. Värnamo 2002
Ett särskilt tack till Anders Hanzén, Alf Johansson, Gunilla Karlsson, Elna Nilsson och Johnny Thorstensson som varit oss behjälpliga på olika sätt.