Gatunamnen i Sävsjö
(fortsättning från 2010 års årsskrift)
Skogsgatan 7. Till vänster Malkomlund och till höger Skogsgatan 4. Bifogad text: "Vintergatan idyll med träd och häckar vänstertrafik och Oskar Kraffts "Morris", som han på sin ålderdom förvärvade efter att hela sitt tidigare liv kört den imponerande sidovagnsmotorcykeln Skogsgatan i mitt minne alltså". Bilden är från: slutet av 1950–talet
Gatunamnen har genom åren fastställts av samhällsstyrelsen, municipalfullmäktige, kommunfullmäktige och från 1999-10-25 har det varit byggnadsnämnden fram till och med 2006-12-31 då tillstånds- och myndighetsnämnden tog över besluten. Namnförslagen har ofta tillkommit i samråd med hembygdsföreningen.
Mellan åren 1972 och 2006 har mätningstekniker Johnny Thorstensson tillsammans med byggnadsnämndens ordförande och hembygdsföreningen tagit fram namnförslagen.
Förkortningar: BN: byggnadsnämnden KF: kommunfullmäktige MF: municipalfullmäktige MS: municipalstämman SF: stadsfullmäktige SHF: Sävsjö hembygdsförening SS: samhällsstyrelsen TM: tillstånds- och myndighetsnämnden.
Förklaringar: Uppgifterna om gator, platser m.m. lämnas på följande sätt: Namnet, som också kan ha någon av följande symboler: * före namnet betyder att namnet inte används längre, (parentes) omkring namnet betyder att namnet bara varit föreslaget och gatan aldrig utlagts, ”citattecken” runt namnet anger att namnet bara används i folkmun.
Årtalet anger antingen när namnet fastställts eller när det först nämns i ett protokoll.
Läget anger stadsdel eller annan precisering.
Anledningen till namnet. T.ex. anknytning till person, plats eller en namnkategori utan lokal anknytning.
(Rallarevägen): Tällevad. 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
Ringvägen: Öster och norr om Ringgården.1953. Anspelar på gatans form. Namnet har föreslagits av schaktmästare Knut Söderberg.
Rosenvägen: Högaholmen. 1983. Gatan har fått sitt namn av att där låg en handelsträdgård med växthus.
Rundelsgatan: Väster om Lundbergsplan. 1928. Anspelar på gatans form.
Rundelsplan: Ligger i triangeln som bildas av Rundelsgatan, Vrigstadvägen och Sandsjövägen.1940.
Runstigen: Kistegården. 1969. Tillhör namnkategori forntid.
(Rådhusplan): Södra delen av nuvarande parken Kronan. Planerad för rådhus på 1886 års stadsplan.
(Rådhustorget): Södra delen av nuvarande parken Kronan. Planerat på 1886 års stadsplan strax söder om Rådhusplan.
Röjarstigen: Spången. 1975. (Röjningsstigen var det ursprungliga förslaget). Tillhör namnkategori lantbruk.
Rönnbärsvägen: Hägnen. 1961. Tillhör namnkategori bär. (Bäckaskogsvägen var ett alternativnamn men avslogs av BN)
(Sanatoriegatan): Ungefär där Banérgatan går idag. På 1886 års stadsplan.
Sanatorievägen : Strax söder om Kulturhuset upp mot Ljunga Park. Troligen huvuduppfart tidigare. 1929.
”Sanatorievägen”: Mindre väg söder om Gunnes vägs mynning mot Ljungagatan och som förr var en tillfartsväg till köksavdelningen på dåvarande Sanatoriet.
Sanatorievägen: Nuvarande huvuduppfart till Ljunga Park.1997. Anknyter till det sanatorium som funnits på platsen mellan 1875 och 1947.
(Sandgårdsgata): Norr om Kristna skolan (Tegnérskolan). På 1886 års stadsplan. Namnändrad till Tegnérgatan. Namnet anknyter troligen till ett grustag som funnits där gatan börjar i söder. Namnet Sandgärdsgatan har också förekommit i protokoll.
Sandsjövägen: Från Lundbergsplan mot Sandsjö. På 1886 års stadsplan. Namnet anknyter till sockennamnet Sandsjö.
(Sandsjögatan): Troligen Sandsjövägen. 1930.
Semaforvägen: Tällevad. 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
(Sibbegatan): Nordöstra stadsplaneområdet. 1948. Till minne av Sibbe vars namn står på den s.k. Sibbestenen, som står på ursprunglig plats mellan Uppåkra och Sibbarp. Texten lyder: ”Olof satte denna sten efter Sibbe, sin son”. Sibbe är ett kortnamn till sammansatta namn på sig ”seger”, t.ex. Sigbjörn. Föreslaget av SHF.
Signalvägen: Tällevad. 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
Sjukhusparken: Framför dåvarande sjukstuga mellan den tidigare Vrigstadvägen och V. Torggatan. MF beslöt 1944 att anlägga en lekpark för småbarn där.
Sjövägen: Hägnen. 2008. Anknyter till vägens närhet till Eksjöhovgårdssjön. Skepperstadvägen: Södra industriområdet. 1972. Namnet anknyter till sockennamnet Skepperstad där förleden är mansnamnet Skipar med efterleden stad, som betyder plats för verksamhet eller gård.
Skogsgatan: Strax väster om Missionskyrkan och norrut. På 1886 års stadsplan. Anknyter troligen till den skog som fanns där tidigare.
(Skogsparken): I stadsplanen från 1925 inritat parkområde som sträckte sig norr om nuvarande hembygdsparken och fram till och med nuvarande Spången.
Skogsrundan: Hägnen. 1961. Anspelar på gatans sträckning och närheten till skogen.
*Skolgatan (gamla): Nuvarande Odengatan med början nära vetlandajärnvägen i norr och med sitt slut i en planerad gata i södra stadsplaneområdet, benämnd Södergatan. På 1886 års stadsplan. Namnet kommer av att vallsjödelens första folkskola låg längs gatan (nuvarande Djurgårdsgatan 5) med framsidan mot gatan. På kartan fick kvarteret det passande namnet Skolmästaren.
Skolgatan (nya): Högagärde. 1925. Namnet anknyter till den skola som finns vid gatans slut och som idag heter Ljungaskolan
Skördestigen: Spången. 1973. Tillhör namnkategori lantbruk.
Slåtterstigen: Spången. 1973. Tillhör namnkategori lantbruk
Smedgatan: Södra industriområdet. 1960. Tillhör namnkategori industri och hantverk. Gatan hette tidigare Garagegatan.
(Smedjegatan): Väster om och parallellt med dåvarande Brädgårdsgatan. På 1886 års stadsplan. MS skriver 1895 att den projekterade Smedjegatan sannolikt inte skulle förverkligas förrän i en avlägsen framtid.
Smultronvägen: Hägnen. 1972. Tillhör namnkategori bär.
Snickaregatan: Södra stadsplaneområdet. 1948. Tillhör namnkategori industri och hantverk. Föreslaget av SHF.
Socker-Klaras park: Mellan Köpmangatan och Ljungagatan längs Torkåns östra sida. 2003. Socker-Klara, som egentligen hette Kajsa Petersdotter, bodde i ett litet hus i norra delen av parken i början av 1900-talet. Hon försörjde sig på att koka karameller, som hon sålde på marknader i Sävsjö och på andra platser.
Sofiagatan: Öster om Sturevallen. 1973. (Hette från början Villavägen). Gatan är namngiven av Johnny Thorstensson. Namnet Sofia kommer av Brita Sophia (1713-1797), äldsta dotter till Magnus Julius de la Gardie (1668-1741) och Hedvig Catharina Lillie (1695-1745). Fadern ägde Eksjöhovgård från 1730-talet. Sophia de la Gardie var en känd profil i Stockholms kultur- och nöjesliv som amatörskådespelare. Då fadern avlidit flyttade hon tillsammans med modern till Paris där hon konverterade till katolicismen. Efter moderns död skall hon ha blivit nunna. Hon ärvde Eksjöhovgård, men p.g.a. hennes konvertering, som innebar att hon inte fick äga godset, såldes det av hennes syskon.
Sporregatan: Söder om Ringgården. 1930. Gatan var inlagd på 1925 års stadsplan och utgick då från nuvarande Ö. Järnvägsgatan öster om Kommunalhuset och österut. Historiska muséet i Stockholm har i sina samlingar en stjärnformig järnkringla som en del av en ridsporre. Den hittades i samband med järnvägsbygget vid Sävsjö station 1864. Kan detta fynd ha gett upphov till gatunamnet?
(Spånggatan): Sydvästra Spången. På 1886 års stadsplan. Anknyter till hemmanet Spången där gatan skulle gått.
(Stationsgården): Platsen framför stationshuset. 1885.
Stinsvägen: Tällevad. 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
(Stjärngatan): Öster om Sturevallen. 1933. Gatan uppkom genom delning av kv Laken. Kan det vara den nuvarande Sofiagatan? Kan namnet anknyta till släkten Gyllenstierna? Se Gyllenstjernagatan.
(Stjernplan): Strax väster om Kristinaskolan.1932. Kan namnet anknyta till släkten Gyllenstierna? Se Gyllenstjernagatan.
Stora Torget: se Fagerbergska torget. Fick sitt nuvarande namn efter 1921.
Storgatan: Från stadshotellet och österut. 1928. Tidigare hette den Södra Esplanaden. År 1938 stensattes den med smågatsten som 1980 togs bort och ersattes med asfalt. På grund av ändrad genomfartsled består nu gatan av två delar med Tegnérplatsen i mitten.
Sturegatan: Från Hofgårdsskolan till järnvägen. 1933. Till minne av släkten Sture som ägde godset Eksjöhovgård 1420-1616.
Stureplan: Strax väster om Hofgårdsskolan. 1929. Se Sturegatan.
Sturevallsgatan: (se V. Promenaden) Gatan går mellan Trangränd och Sturevallen. 2010. Anknyter till idrottsplatsen Sturevallen. Namnet är föreslaget av Inger Högberg och Bertil Zettergren.
Ställmakaregatan: Från Lundbergsplan mot Ljunga Park. 1930. Anknyter till den ställmakare som hade sitt vagnmakeri mellan ån och Ställmakaregatan. Per Schultz skriver: ”träarbetet i en vagn kallades här i Småland för ”stället”, och det var väl detta som här i bygden givit upphov till benämningen ställmakare åt vagnmakarna”. Innehavaren av detta vagnmakeri hade i slutet av 1800-talet flyttat verksamheten till Sävsjö från Mellby i Eksjötrakten. Han bedrev verksamheten tillsammans med en son, Karl Johansson, som efter faderns död, ett stycke in på 1900-talet övertog verkstaden och fortsatte den till sin död efter ytterligare ett par årtionden. Sonen gick under namnet ”Kalle på gatan” efter fastighetens läge invid den förr så kallade ”Peterssons fägata” (se denna).
Svetsaregatan: Södra industriområdet. 1972. Tillhör namnkategori industri och hantverk.
”Svinemünde”: Området sydost om Graningevägen. Namnet har troligen sitt ursprung efter det svinhus, som tillsammans med en ladugård låg där. Grisarna fanns där i avvaktan på slakt i det närliggande slakteriet (ungefär där Kulturhuset finns idag). I folkmun blev området en travestering av den polska orten med samma namn.
(Syllvägen): Tällevad. 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
Sylvas väg: Kistegården. 1970. Namnet Sylva förekommer på runstenen vid Vallsjö herrgård. Texten lyder: ”Väste (Visäte) och Ivar (eller Joar) och Sylva, tre bröder, gjorde denna bro och satte denna sten efter Thälve, sin fader”. Tillhör namnkategori forntid.
Sågaregatan: Nordvästra stadsplaneområdet. 1970. Ersätter namnet Viaduktgatan. Anknyter till den såg som under många år och med olika ägare låg där. Föreslaget av SHF.
Såningsstigen: Spången. 1973. Tillhör namnkategori lantbruk.
Sällströmsgatan: Norr om missionshuset i väst- ostlig riktning. 1928. Till minne av Bernt Magnus Vilhelm Sällström, som var länsträdgårdsmästare vid Hushållningssällskapet och bosatt på Sällströmsgatan 8 mellan åren 1883-1929. Han har bl.a. planerat kyrkogården vid Vallsjö nya kyrka.
(Södergatan): På 1886 års stadsplan. Söder om och parallellt med den tänkta Brobygatan, (se denna gata).
(Södra Esplanaden): På 1886 års stadsplan. Från ån i väster, över järnvägen och i en rak linje österut, som nuvarande Storgatan.
(Tallstigen): BN föreslog 1956 namnet som sedan SF ändrade till Furustigen (se denna gata)
Tallvägen: Hägnen. 1949.
Tegnérgatan: Norr om Kristna skolan (Tegnérskolan). 1928. Tidigare hette den Sandgårdsgatan. Anknyter till Esaias Tegnér (1782-1846), skald och biskop i Växjö stift.
Tegnérplatsen: Vid Storgatans mitt. Namnet är ett resultat av en namntävling 1996.. Anknyter till Tegnérskolan (Kristna skolan) och Tegnérgatan.
Terrassgatan: Går idag mellan Sandsjövägen och V. Esplanaden. 1930. Namnet syftar på det terrassformade landskapet.
Timotejstigen: Spången. 1973. Tillhör namnkategori lantbruk. Tingsgatan: Norr om kommunalhuset.1942. Tidigare namnförslag var Domaregatan. Anknyter till den tingsverksamhet som bedrevs i den äldre delen av kommunalhuset.
(Torggatan): Från Stora Torgets sydvästra del och västerut. På 1886 års stadsplan.
Torke bro: Bron över Torkån, som skiljde Ljunga och Vallsjö socknar åt. 1892.
Torslundsgatan: Parallellt med och söder om Jacobsgatan. 1926. Anknyter till huset Thorslund, i gatans närhet.
Tovas väg: Kistegården. 1964. Till minne av Tova, som var kvinnan som reste runstenen i Komstad efter sin far Vråe (se Vråes väg). Stenen är en av tre i länet, som är resta av en kvinna. Namnet Tova är ett kortnamn för namn som t.ex. Torfrid och inte särskilt vanligt på runstenar. Tillhör namnkategori forntid.
Trangränd: Strax norr om Höglandskyrkan. 2006. Namnet anknyter till det intilliggande kvarteret Tranan.
Transformatorparken: Parken mellan Högaholmsgatan och Bergsgatan. I östra delen av parken placerades en transformator för inkommande el till samhället.
”Trätaregatan”: Benämning i folkmun på Skogsgatan.
Tunneltorget: Väster om gång-och cykeltunneln under järnvägen. 1996. Anknyter till nämnda tunnel.
Tågvägen: Tällevad. 1984. Tillhör namnkategori järnväg.
Tällevadsvägen: Tällevad. 1984. Anknyter till gården Tällevad. Förleden tälle står för tallbestånd.
Vallsjögatan: Södra stadsplaneområdet. 1948. Anknyter till sockennamnet där vall betyder gräsbevuxen mark. Föreslaget av SHF.
Vallstigen: Spången. 1973. Tillhör namnkategori lantbruk.
Vaxblekargränd: Kistegården. 1964. Anknyter till det vaxblekeri, som låg i närheten. Föreslaget av SHF.
(Viaduktgatan): Nuvarande Sågaregatan. 1942.
(Videgatan): Hägnen. 1972.
Vikingagatan: Hägnen. 1957. Föreslaget av SHF
Villagatan: Högagärde. 1944. Anknyter till de villor som uppförts längs gatan.
*Villavägen: Öster om Sturevallen. 1940. Namnet föreslogs av Bertil Thorstensson. Anknyter till de villor som uppförts längs gatan. Namnet ändrades till Sofiagatan 1973 p.g.a. förväxlingsrisk med Villagatan.
Vinkelgatan: Södra industriområdet. 2010. Namnet anspelar på gatans form.
Winthergatan: Norr om Lundbergsplan. 1942. Till minne av löjtnant Johan Joachim Schlage Winther, som där ägde en träförädlingsfabrik för tillverkning av bl.a. takstickor. Industrin var samhällets största tills byggnaden ödelades vid den stora branden 1897.
(Wredegatan): Stadsplanens nordöstra del. 1948. Till minne av grevesläkten Wrede. År 1700 köptes godset Eksjöhovgård av Fabian Wrede. Namnet föreslaget av SHF.
Vrigstadvägen: På 1886 års stadsplan går gatan från järnvägen i öster i en rak linje västerut (nuvarande Kopparslagaregatan) över ån och nuvarande Lundbergsplan.
Vråes väg: Kistegården. 1964. Till minne av den norske jarlen Håkon Erikssons stallare, den främste ämbetsmannen i den hird eller livvakt, som en jarl hade. Namnet Vråe finns på runstenarna dels i Komstad, där stenens text lyder: ”Vråe satte denna sten efter Gunne, sin broder. Han dog i England” och dels på Sävsjö Västergårds ägor med texten: ”Tova reste denna sten efter Vråe, sin fader, Håkon jarls stallare”. Mansnamnet är endast känt från dessa båda runstenar och är identiskt med den bestämda form av adjektivet vrå, som betyder ogin, vresig. Tillhör namnkategori forntid.
Västra Esplanaden: I nord- sydlig riktning öster om vårdcentralen. 1929. Finns delvis inritad på stadsplanen från 1925. Anknyter till övriga esplanadnamn i samhället.
Västra Järnvägsgatan: Längs järnvägens västra del. 1928.
Västra Parkgatan: Öster om Vallsjöskolan. 1924. Anknyter till Ö. Parkgatan, vars namn i sin tur anknyter till Hembygdsparken sedan Folkparken flyttat till nuvarande Spången.
*Västra Promenaden: 1929. Gatan kom att ingå som västra delen av Östra Promenaden från 1970. Nuvarande namn är Sturevallsgatan.
(Västra Strandgatan): På 1886 års stadsplan utritad att gå längs åns västra sida från nuvarande åbro och till den tänkta Norra Esplanaden. Se Västra Ågatan.
*Västra Torggatan:1937 bestämdes att utlägga gatan mellan Vrigstadvägen och Skolgatans förlängning söderut samt iordningställa parken där (sjukhusparken). Namnet tas bort genom ett KF-beslut 1970. Gatunamnet blir Ljungagatan.
(Västra Ågatan): 1932. Planerad längs Torkåns västra sida.
(Ågatan): Var tänkt att gå uppströms längs Torkåns västra sida från Torkebro till V.Järnvägsgatan. Sammanfaller med V. Ågatan.
(Åkaregatan): Södra stadsplaneområdet. 1948. Föreslaget av SHF.
Ägostigen: Spången. 1978. Tillhör namnkategori lantbruk.
Östergatan: På 1886 års stadsplan. Blev Ö. Esplanaden.
Östra Esplanaden: Tidigare Kyrkogatan. 1929. SF beslutar 1970 att namnet Östra Promenaden skall utbytas mot Östra Esplanaden med numrering från söder och är idag Sävsjös längsta gata.
Östra Järnvägsgatan: Längs järnvägens östra sida. 1930.
Östra Parkgatan: Öster om Hembygdsparken. 1928. Anknyter till Hembygdsparken, som efterträtt Folkparken, som flyttats till Spången.
*Östra Promenaden: Från Eksjöhovgårdsvägen i sydlig riktning. 1930. SF beslutar 1970 att namnet Östra Promenaden skall utbytas mot Östra Esplanaden.
(Östra Strandgatan): På 1886 års stadsplan utritad att gå längs östra åkanten från Torkebro och norrut. Se Östra Ågatan.
(Östra Ågatan): Nedströms Torkebro och öster om Torkån. 1931. År 1933 vill Gunnar Engdahl anlägga serveringsterrass på ännu ej utlagda Östra Ågatan. ”Tillstyrks på tre år då utläggningen lär dröja”.
Gatunamn som aldrig fastställts men föreslagits av SHF 1948:
Riddare-, Runsten-, Smedje-, Stallare-, Skomakare-, Tunnbindare-, Sandström-. Munk-, Präst-, Kloster-, Kyrko-, Marknads-, Domare-, Färgare-, Garvare-, Bryggare-, Bergmästar-, Bagare-, Hökare-, Adel-, Borgare-, Brisman-, Hammargren-.
Läraren Per Schultz, v. ordförande i byggnadsnämnden, har föreslagit flera av gatunamnen och skriver själv att han ”som ledande motiv vid gatunamnsutformningen i största utsträckning sökt lägga gammal hävd och historia”.
Referenser
Agertz Jan och Varenius Linnéa, Om Runstenar i Jönköpings län, Runstenen som sevärdhet, Småländska kulturbilder 2002
Agertz Jan, Om ortnamn i Jönköpings län, Småländska kulturbilder 77, Värnamo 2008
Baum Greta, Göteborgs gatunamn 1621 t.o.m. 2000, Kungälv 2001
Bergs krönika 1950. Bergs hembygdsförening.
De obesuttna. Torpare och backstugusittare i Vallsjö socken. Sävsjö 1965
Högberg ”Hacko” Gustaf, Hackos Sävsjö, Sävsjö 1988
Nilsson Elna. Sävsjö - ett samhälles liv och utveckling vid stambanan, Sävsjö 1997
Nordisk Familjebok, 2:a uppl.,”Uggleupplagan”, 1904-1926
Protokoll från styrelser och nämnder i Sävsjö kommun.
Varenius, L., Gustavson, H. & Agertz, J., Guide till besöksvärda runstenar i Jönköpings län med kartöversikt och register. Om runstenar i Jönköpingslän. Småländska kulturbilder 71. Värnamo 2002.
Dessutom har vi haft mycket god hjälp av kommunens arkivarie Anders Hanzén, som visat oss tillrätta bland hyllorna och av Johnny Thorstenson, mätningstekniker med mångårig erfarenhet. Vi har också fått många andra sävsjöbor att bidra med upplysningar och kommentarer och till alla dessa vill vi rikta ett stort tack.
Inger Högberg och Bertil Zettergren